Vallmomodellen är en metodbok för den tidiga läsinlärningen. Den vänder sig främst mot läs- och skrivundervisningen i första klass men kan med fördel även användas i åk två samt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Målet är att man så tidigt som möjligt ska upptäcka och sätta in åtgärder för de elever som inte hänger med i den ordinarie undervisningen.

Vallmomodellen består av två handledningar samt två arbetsböcker.

De båda handledningarna ger läraren en tydlig vägledning för att så tidigt som möjligt kunna fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp finns olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Boken ger även förslag på övningar.
 

 

Avkodning och inkodning
I Vallmomodellen finns en tydlig struktur och progression. En bokstav i taget presenteras och lärs grundligt in, flera sinnen involveras; visuellt genom att se och känna igen bokstavens särdrag, auditivt genom att få höra hur bokstaven låter samt analysera i vilka ord bokstavsljudet förekommer, motoriskt genom att med handen forma bokstaven samt medvetandegöra vilka delar i talorganet som är involverade, sensoriskt genom att med fingertopparna känna formen. Den fonologiska medvetenheten betonas och ges stort utrymme i modellen.
 
De ord som eleverna ska öva sin läsning på, följer en tydlig och långsam progression och består enbart av de bokstäver eleverna är säkra på. Inledningsvis innehåller övningarna enbart korta ord (konsonant-vokal-konsonant) med lång vokal, exempelvis ros, sal, sol, ras. I takt med att fler bokstäver lärs in klarar eleven att läsa allt fler ord. Så småningom och när eleven utan svårigheter kan ljuda sig igenom dessa korta ord, introduceras övningar med ord som innehåller konsonantförbindelser och ord med ändelser; fler, smal, fara, mera, moset, rosen. Ord med kort vokalklang samt ljudstridig stavning möter eleven först när de klarar att läsa de ljudenligt stavade orden.
 
Erfarenheten har visat att de allra flesta elever mår bra av den här tydliga progressionen – även de som vid skolstart redan är igång med att läsa och skriva. Genom att metoden är så pass tydlig synliggörs utvecklingen även för eleverna. På så sätt ges eleverna möjlighet att se hur de utvecklas vilket även bidrar till att öka motivationen.

Förståelse
En av delarna i Vallmomodellen handlar om förståelse där stor vikt läggs vid lärarens högläsning. Eftersom de flesta elever i årskurs 1 ännu inte har en tillräckligt god avkodningsförmåga bör undervisning i förståelse främst ske i samband med samtal vid högläsningstillfällena. I dessa samtal stärks även den språkliga färdigheten, i synnerhet ordkunskap. Ordkunskap och förståelse har en ömsesidig påverkan på varandra och därför läggs stort fokus just på att uppmärksamma eleverna på att lära sig nya ord. Även strategier för att förstå en text (oavsett om man läser den själv eller lyssnar på någon annan) ingår i Vallmomodellen.

Kreativt skrivande
Det kreativa skrivandet återfinns i den fjärde av Vallmo­modellens fyra kronblad. Att utveckla kreativt skrivandet är en lång process som pågår under hela grundskolan och även senare. En god grund för det kreativa skrivandet är det gemensamma, muntliga berättandet. Genom det gemensamma skrivandet modellerar läraren hur ord bildar meningar och meningar bildar korta texter. I Vallmomodellen finns flera exempel på hur detta kan genomföras.

Kartläggning
Utvecklingen i avkodning följs noga och kontinuerligt upp med hjälp av olika trösklar som eleverna ska uppnå. I modellen finns även en handlingsplan med stödåtgärder att ta till då barn riskerar att komma på efterkälke samt förslag på språkstimulerande övningar.
 
Stor vikt läggs vid att öva avkodningsfärdigheten. I Vallmomodellen ges förslag på hur dessa övningar kan genomföras bland annat med hjälp av Vallmomodellens arbetsböcker och spel som kan laddas ned digitalt. I de två arbetsböckerna kan eleverna självständigt och i sin egen takt öva läsning och skrivning. Arbetsböckerna kan påbörjas vid olika tidpunkter under läsåret, beroende på elevens förkunskaper. Även progressionen i böckerna är tydlig och orden som övas innehåller enbart bokstäver som eleven gått igenom. 
 
Till Vallmomodellen hör inte har någon gemensam läsebok och det finns flera förklaringar till detta. Vid skolstart har eleverna kommit olika långt i sin läsutveckling, en del läser med flyt medan andra känner igen endast ett fåtal bokstäver. Som ersättning för en gemensam läsebok ges i Vallmomodellen förslag på olika bredvidläsningsböcker. Dessa böcker kan på ett bättre sätt tillgodose behovet av lästräning än vad en gemensam läsebok gör, eftersom man bättre kan utgå från elevernas grundförutsättningar och intressen. Det gemensamma samtalet man traditionellt har via en läsebok kan lika gärna (och kanske bättre) ske vid högläsning av en noga vald skönlitterär bok. 

Arbetsböckerna
Arbetsböckerna följer samma progression som i huvudboken. En bokstav i taget lärs in och orden som eleverna övar på innehåller enbart de bokstäver eleven har övat på.

Syftet med arbetsböckerna är att självständigt öva in- och avkodning. Eleverna kan arbeta i sin egen takt och boken kan påbörjas vid olika tidpunkter under läsåret, beroende på elevens förkunskaper.
Stegringen är långsam med flera repetitioner. Genom att samma övningar återkommer regelbundet lär sig eleverna hur varje enskild övning ska genomföras. Eleven behöver inte be om hjälp varje gång en ny övning ska påbörjas. Eleverna klarar av att arbeta självständigt och de ges därmed en större chans att lyckas, något som bidrar till att stärka självförtroendet.