Forskning kring läs- och skrivinlärning

Det finns väldigt mycket forskat kring barns tidiga läs- och skrivinlärning och vi har i dag en ganska klar bild över hur man bäst kan utforma undervisningen så att alla ska lyckas. För en väldigt stor andel elever spelar val av metod en underordnad roll, men för en relativt stor andel elever kan metoden vara direkt avgörande för hur deras läs- och skrivutveckling ska bli. För dessa elever är det viktigt att läsmetodiken har en tydlig struktur där ett moment i taget införs och att eleven ges återkommande möjligheter att få repetera.
I en metastudie görs en genomgång av vad den samlade forskningen kommit fram till. Nedan presenteras några av de mest kända och omtalade metastudier som handlar om läs- och skrivinlärning.
Samtliga studier har kommit fram till att då det gäller elever med långsam läsutveckling behöver en undervisning där fokus läggs på att man strukturerat arbetar med bokstav-ljud-kopplingar. 

National Reading Panel (NRP)
I NRP kom man fram till att följande faktorer var viktiga:

•  Undervisning i fonemisk medvetenhet.
•  Systematisk ljudningsundervisning.
•  Övervakad och vägledd högläsning.
•  Systematisk utveckling av ordförrådet.
•  Undervisning av textförståelse. 

Shanahan, Timothy (2005) The National Reading Panel Report: Practical Advice for Teachers.

Ytterligare metastuder:
Rose Report
Rose, Jim (2006) Independent Review of the teaching of early reading.  

Learning to Read. The Great Debate. New York: McGraw-Hill.
Chall, J (1967).

Visible Learning. Routledge.
Hattie. J. (2008).
 
Vetenskapsrådets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.
Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å (2015).
 
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt.